HemProgramStyrelseLänkarKontaktSökVårdkasenDebatt
Vårdkasen
Vårdkaren 2013 Nr 2
Vårdkasen nr 1 2014
Vårdkasen nr 2 2014
Vårdkasen nr 3 2014
Vårdkasen nr 4 2014
Vårdkasen nr 1 2015
Vårdkasen nr 2 2015
Vårdkasen nr 3 2015
Vårdkasen nr 4 / 5
Vårdkasen nr 1 2016
Vårddkasen nr 2 2016
Vårdkasen nr 3 2016
Vårdkasen nr 4 2016
Vårdkasen nr 5 2016
Vårdkasen nr 1 2017
Vårdkasen nr 2 2017
Vårdkasen nr 3 2017
Vårdkasen nr 4 2017
Inlägg 15 september 2017
Inlägg 25 oktober 2017
Inlägg 8 november 2017
Inlägg 17 november 2017


                                                                                                 nr 2 / 2017             VÅRDKASEN              
 
MEDLEMSTIDNING FÖR                                                                                                   
  
FÖRBUNDET FÖR SVERIGES FOLKFÖRSVAR

Förbundet, som bildades 1999,  är partipolitiskt oberoende och dess mål är att stärka det svenska försvaret – speciellt dess förmåga att kunna försvara landet mot väpnade angrepp. Enligt förbundet utgör en stark folklig förankring – främst grundad på en ny modern värnplikt - en avgörande faktor för att kunna nå detta mål. Förbundet är anslutet som medlemsförbund till Försvarsutbildarna.

 

Påminnelse om förbundets årsmöte (stämma, föredrag och måltid)

 

Förbundet för Sveriges Folkförsvar kallar till årsstämma torsdag 20 april i Militärsällskapets lokaler på Valhallavägen 104 (portkod : 1852) i Stockholm med start      kl. 1630. Obs att Militärsällskapet flyttat inom huset och fått större utrymme på vånings-    plan 1 tr. i samma hus.

 

Program

Lokalerna är tillgängliga och baren är öppen från kl 1600.

Årsmötesförhandlingar enligt dagordning nedan samt föredrag kl 1630 – c:a 1800.                                   Enkel måltid c:a kl 1800.

Temat för föredraget med efterföljande diskussion är försvarspolitiken (budget, struktur, personalförsörjning, materielanskaffning m.m.). Måltiden består av Pytt i panna med tillbehör (pris : 175 kr). Drycker tillkommer.

 

Dagordning för årsstämmoförhandlingarna

  1. Val av ordförande vid stämman

  2. Val av justeringspersoner (två) vid stämman

  3. Fråga angående stämmans stadgeenliga utlysning

  4. Styrelsens årsberättelse (avseende år 2016)

  5. Revisorernas berättelse (avseende år 2016)

  6. Fastställande av bokslut, fråga om ansvarsfrihet för styrelsen (för 2016) och fråga om resultatdisposition (för år 2017)

  7. Fastställande av årsavgift för nästkommande verksamhetsår (2018)

  8. Val av ordförande för förbundet

  9. Val av övriga styrelseledamöter

  10. Val av revisor och suppleant för denne

  11. Val av valberedning, som skall bestå av två ledamöter, varav en sammankallande

  12. Av enskilda medlemmar väckta förslag

  13. Av styrelsen väckta förslag

  14. Övriga ärenden

     

     

     

    Anmälan

    Anmälan om deltagande inkl. önskemål att delta i måltiden görs senast 2017-04-12 till ordföranden  Lars-Olof Nilsson,  e-post: larsolof.k.nilsson@gmail.com   tfn : 0706-111 671. Obs ! Det är viktigt att i anmälan ange om man önskar delta i måltiden eller enbart avser delta i mötesförhandlingarna.

     

     

    Påminnelse om medlemsavgiften 2017

    Vi har påbörjat ett nytt år – 2017 – och den som ännu inte betalat in medlemsavgiften för det nya året uppmanas göra detta snarast. Avgiften är 150 kr och den betalas in till förbundet på pg-nr 49 88 23-4.

     

     

    Förbundets hemsida

    Förbundet för Sveriges Folkförsvar har en hemsida  www.forbundetsverigesfolkforsvar.se

    Där finns bl.a. de senaste årens exemplar av Vårdkasen utlagda. För vårt förbund är det viktigt att få ut sitt budskap inte bara till medlemmarna utan även utanför medlemskretsen.

    Besök vår hemsida och hänvisa vänner och bekanta till denna. Tillsammans med Vårdkasen och engagerade medlemmar utgör vår hemsida ett hjälpmedel att rekrytera nya medlemmar och att påverka försvarspolitiken.

     

     

     

    Snålhet, då den passar som sämst -
    och försvarets eventuella förstärkningar

    Av Hodder Stjernswärd


    Snålhet råder avseende vårt försvar. Det är uppenbart, inte minst för regeringen, att försvaret behöver mer pengar än försvarsöverenskommelsen från 2015 anvisade.
    Det låter naturligtvis som ett ständigt återkommande militärt nödrop för de mera luttrade på regeringskansliet. Och så har det varit gång på gång, år från år. Man har ansett att ropen beror på att myndigheten i fråga inte kan räkna. Men denna gång är förhållandena något annorlunda. Kostnadsökningarna har varit våldsamma.
    ”Bovarna i dramat” är framför allt två projekt:
    Nya Jas Gripen och ubåtarna. Försvarsmakten får då beskedet att öka kontrollen och vidta riskbegränsande åtgärder. Eftersom man på militär sida anser att man har små rörliga kostnader som kan påverkas, kommer det i slutändan att (som vanligt) bli övningar och utbildning som drabbas.
    Samtidigt skall värnplikten återinföras med aktivering hösten 2017. Det kommer att kosta
    630 miljoner extra enligt försvarsmaktens beräkningar.

    Mot bakgrund av detta ständiga dilemma tillsättes en ny utredning.

    Den nya försvarsberedningen ledd av förre försvarsministern och talmannen Björn von Sydow började arbeta i slutet av januari 2017. Den skall granska försvarets utveckling och så småningom komma med förslag. Det växer upp en djungel av utredningar. Det börjar bli svårt för vanligt folk att hålla reda på vad försvarsutskott, försvarsberedningar och särskilda utredningar har för uppgifter. Tid tycks man ha. Intet brådskar. Trots detta har det oroliga och oförutsedda läget i östersjöområdet påpekats upprepade gånger.

     

    Till detta kommer en allmän oro världen över, inte minst tack vare den president USA haft den stora olyckan att välja. Han tycks agera utan rådgivare och om sådana finnes är de sällsynt inkapabla. Hans agerande kan i längden bli nog så allvarligt för oss alla.

     

 

Svensk vapenexport                                                                                                               Av Henrik von Vegesack

Det har initierats en diskussion inom Svenska Kyrkan med uppmaning att agera mot svensk vapenexport.

Förutom klavertrampet att uppmana Svenska kyrkan att agera i en så uppenbart både sekulär som politisk fråga finns det även andra faktorer som talar för att en sådan inblandning är djupt olycklig.

En faktor är att de nuvarande reglerna för svensk vapenexport bland annat anger att man inte får exportera vapen till krigförande nation. Det är en tydlig regel som tillämpas av de svenska exportföretagen. Tyvärr lyckas kriminella aktörer ibland förse även vissa krigförande nationer med svensktillverkade vapen men i stort fungerar nuvarande system. Om svensktillverkade vapen skulle försvinna från världsmarknaden skulle de ersättas av vapen från mindre nogräknade aktörer.

Regeringen arbetar f n med en lagrådsremiss som syftar till en skärpning av reglerna för vapenexporten till icke-demokratier.

Svenska kyrkan torde inte vara kompetent att utforma bättre regler.

En annan faktor är att inkomsterna från den svenska vapenexporten bidrar till att hålla priserna nere så att Försvarsmakten kan få säkert levererad materiel till rimliga priser. Om försvarsmaterielföretagen inte skulle få inkomster från export (sammantaget ca 10 miljarder kronor/år om man tar genomsnittet för de senaste 5-6 åren) skulle man vara tvungen att höja priserna för svenska vapen. Detta skulle i sin tur innebära att Försvarsmakten antingen skulle få betala mer och därmed få mindre kvantiteter eller - vilket är troligt - skulle köpa erforderliga vapen utomlands. För närvarande köper Försvarsmakten vapen för ca 10 miljarder kronor årligen. De svenska företagen skulle då tvingas lägga ner sin produktion med arbetslöshet som följd. F n är ca 30 000 personer anställda inom svensk försvarsindustri och  vapenexporten uppgår till ca 1 % av all svensk export.

Svenska kyrkan torde inte vara kompetent att hantera dessa säkerhets- och arbetsmarknadsfrågor. 

En följdverkning till att Försvarsmakten tvingas att köpa materiel utomlands torde vara att leveranserna blir osäkra – alla länder ser till sina egna behov i ett krisläge – till stort men för Sveriges försvarsförmåga.

Svenska kyrkan torde inte vara kompetent att göra politiska avvägningar avseende hur Sverige skall kunna försvaras.

Jag är sedan många år verksam inom Svenska kyrkan; i min hemförsamling Sollentuna i kyrkofullmäktige och kyrkogårdsutskottet samt i Stockholms stift. Jag kommer självfallet att där framföra ovanstående synpunkter. Jag vet att många läsare av Vårdkasen har engagerat sig inom kyrkan. I den mån Ni delar här framförda synpunkter föreslår jag att Ni bidrar till en saklig debatt i frågan.

 

Offervilja, frågas Kom?
Av Hodder Stjernswärd

 

I en ledare i SvD 5 febr. 2017 skriver Katarina Barrling några tänkvärda ord.
Hon ställer frågan ”tänk om den långvariga nedrustningen inte bara rört Kängor och Kanoner? Tänk om också svenskarnas offervilja rustats ned?

 

Vi i Förbundet för Sveriges folkförsvar har kanske haft en helt felaktig bild av svenskarnas försvarsvilja. Kanske inte varken försvarsviljan eller offerviljan är så hög som man vill tro?

 

Många kanske tror att man lever i, eller har kommit, till lyckans förlovade land, där krig är något avlägset som aldrig kan drabba oss.

 

Och samtidigt går personen som låg bakom den stora nedrustningen leende ikring och intervjuar höga, politiska dignitärer. Dock försvarsvänner. I vår tid utmätes inga straff till sådana lyckoriddare. Tvärt om; de lever och frodas och synes lyckliga över vad de åstadkommit.

 

Men förbundets fortsatta, och eviga, uppgift är att hålla försvarsviljan vid liv. Kanske är det en hopplös uppgift?

 

Ett framtida totalförsvar                                                                                                         Av Per Wahlberg

Sedan något år tillbaka pågår en process, som syftar till att ge Sverige ett totalförsvar. Som bekant avskaffades under 1990-talet det tidigare totalförsvaret, som byggdes upp under andra världskriget och det kalla kriget. Man hävdade då att risken för att Sverige skulle angripas var försvinnande liten. Man hävdade vidare att det fanns så många andra hot (översvämningar, snökaos, miljökatastrofer, skogsbränder m.m.) och begreppet ”den vidgade hotbilden” tillkom liksom vidgandet av säkerhetspolitiken. Detta var i och för sig inte helt fel med undantag för den ansvarslösa inställningen till långsiktiga militära hot. Man talade om ett samhällsförsvar som skulle kunna möta den nya hotbild, som ”skapades” på 1990-talet.

Nu är det ett nytt modernt totalförsvar, som skall byggas upp. Förhoppningsvis blir det något, som såväl i fred som i kris och krig skall hantera alla allvarliga hot inom en vidgad hotbild, som omfattar allt från militära angrepp, integritetskränkningar, terroristinsatser, storskalig kriminalitet till naturkatastrofer, stora olyckor, pandemier m.m. Det behövs då inte två begrepp (total- resp. samhällsförsvar) eftersom det nya totalförsvaret förutses kunna verka inom hela uppgiftsområdet.

Totalförsvaret måste bestå av alla relevanta resurser, som Sverige kan ställa upp med i det breda uppgiftsspektrat. Det måste bl.a. finnas militära resurser, resurser för ordning, säkerhet och gräns- / kustbevakning, resurser för befolkningsskydd, räddning och undsättning, resurser för förnödenhetsförsörjning, energiförsörjning, telekommunikationer och funktionssäkerhet i viktig samhällsinfrastruktur, resurser för offensiv och defensiv informations- och cyberkrigföring och mycket, mycket mer.                                                                                                              Speciellt viktigt är att det också skapas en funktion för ledning och samordning av totalförsvaret. En sådan funktion måste ligga på regeringsnivån. Här måste det då lagstiftas så att det får finnas ett undantag från förbudet mot ministerstyre. I akuta allvarliga krissituationer måste det kunna fattas snabba och bra beslut. För sådana situationer – speciellt om situationen ej är förutsedd (förövad) och delegeringar / stående order m.m. inte getts – är det nödvändigt med denna ledningsfunktion på regeringsnivå.                                                                                                            

 

Presidentavgång

Av Hodder Stjernswärd

 

För närvarande förvånas världen över en man, som USA haft olyckan att få som president. Nästan varje dag kommer några mer eller mindre oöverlagda meddelanden från denna högt uppsatta person. Det är förvisso inte denna tidnings uppgift att kommentera vad främmande statsöverhuvuden har att informera om, men i detta fall är det, även ur försvarssynpunkt, så uppseendeväckande ting som förmedlats, att några rader om denna person ej kan undvikas.

Trumps nya leksak heter Twitter. Det är hans kommunikationsmetod. (Föga statsmannavärdigt måste sägas).
En person, som tidigare citerats i denna tidning, heter Göran Rosenberg. Han är en känd författare och debattör. För övrigt kan berättas att författaren till dessa rader en gång, på 70-talet, hade Rosenberg som uppskattad depåvärnpliktig (ordf. för vplrådet på reg.).
Rosenberg skrev för några veckor sedan en krönika, som sändes på P1, 1.2.2017.
Den börjar så här:
 ”Jag har fortfarande inte vant mig vid en amerikansk president som twittrar innan 

han tänker, eller än värre, som twittrar vad han tänker, med stavfel, sakfel, utropstecken, ilskna versaler, oavslutade meningar och allt.”
Krönikan är i fortsättningen full av kloka ord om språk, uttryckssätt och kultur, men det skulle föra för långt att fortsätta citatet.
Vare nog sagt, som avslutning, att min privata synpunkt är att Trump inte kommer bekymra oss så vidare länge till. Man kan helt enkelt ej stapla dumhet efter dumhet ovanpå varandra utan att det förr eller senare slår tillbaka. I detta fall kommer det, hoppas rättänkande människor, världen över, att leda till Trumps avgång.

 

 

 

Förbundets politik besannas

Av Hodder Stjernswärd


Förbundet för Sveriges folkförsvar har sedan slutet av 1900-talet, dvs förbundets grundande, yrkat på starkare försvar, allmän värnplikt och bibehållen folkförankring. I dagarna har beslut tagits om återinförande av värnplikten, om och i begränsad form, samt, om man räknar från 2015, förstärkning av försvaret. Alltså har förbundets budskap trängt igenom. Men vårt förbund har inte anledning att ta åt sig äran av denna utveckling. Sent omsider har det gått uppför regering och huvuddelen av oppositionen, vad som borde varit uppenbart redan för den tidigare ledningen, att omvärldsläget, inte minst i östersjöområdet, försämrats åtskilligt. Vi skall inte tala vidare om den katastrof i försvarshänseende som den tidigare regeringen åstadkom, återuppbyggnadens stora kostnader härrör i hög grad därifrån.


Det i hast införda personalförsörjningssystemet (jag tror med 2 rösters övervikt i riksdagen)
med yrkessoldater och frivilligtjänst som grund misslyckades. Ingen prövotid användes. Med andra ord, ett oprövat system infördes panikartat och misslyckades. Nu har bestämts att 4000 människor (kvinnor och män) per år skall genomföra grundutbildning med värnplikt. Skyldigheten att mönstra kommer att gälla redan från juli i år. Enligt uppgift från SvD 3mars 2017 hade försvarsmakten år 2015 4650 utbildningsplatser att fylla, men bara 2214 rekryterades.

 

Tanken med allmän värnplikt är att hela landet skall försvaras. Värnplikten skall vara en hela folkets angelägenhet. Försvaret skall folkförankras. Man skall se det som en rättighet att delta i folkförsvaret. Det finns varken plats eller pengar för att kalla in en hel åldersklass. Men behovet skall kunna täckas på sikt och täckas av de lämpliga och helst villiga. Värnplikten skall inte kännas som ett tvång. Andan måste skapas att utbildningen är en del, och viktig del, av en ung människas uppfostran. Många ungdomar man har tillfrågat (inte minst i TV) tycker att detta är ett välkommet steg mellan skolan och yrkesutbildningen. De menar att denna utbildning är betald och innehåller många nyttigheter för framtiden, såsom motorutbildning, sjukvårdsutbildning, tillfredsställelse, samt att man tillsammans med goda kamrater har getts kunskapen och vilja att försvara landet.

Den tid är längesedan borta då värnplikten var en viktig del av ungdomstiden för ynglingen. Man får innerligen hoppas att de styrande i landet på både riks- , regional- och lokal nivå förstår att rätt förvalta denna oerhört viktiga del av samhället. Dvs att folkförsvarstanken inympas i hela befolkningskroppen. Folkförankringen måste förstås och spridas. Detta gäller inte minst alla nya svenskar.

Tydligen är denna anda och förståelse långt ifrån grundsatt hos folket i gemen. Följande stod att läsa i Sydsvenskans s.k. Minibladet 4 mars 2017 (Minibladet är för barn och ungdom).

 


”Politikerna i Sveriges regering har bestämt att värnplikten ska komma tillbaka. Det betyder att alla 18-åringar kan bli tvungna att göra lumpen. Lumpen är när man utbildar sig till militär. Men det är bara 4000 personer som kommer att få göra lumpen nästa år. Därför är det liten risk att man får göra lumpen om man inte vill, säger regeringen”.


Jag vill särskilt påpeka orden ”tvungna” och ”risk”. Denna vrångbeskrivning är naturligtvis uppgift för varje rättänkande kvinna och man, liksom regering, riksdag och kommun med anställda, att sudda ut och rätta till.

I dagsläget är det ekonomiskt sett en svår tid för vårt försvar. Den sk urholkningsfaktorn – kostnadsökningar och valutaeffekter – är nu uppe i totalt 6,5 miljarder kronor i minskad köpkraft under försvarsperioden till och med 2020.

Detta ställer oanade krav på vår regering. Anslagen till vårt försvar måste höjas kraftigt. Det måste tagas ett rejält tag i statens penningpung. Det går inte längre att skylla på tidigare missgrepp. Både regering och opposition måste gemensamt komma fram till en svidande, men realistisk förstärkning.

 

Mer om försvarsekonomi står att läsa i Per Wahlbergs initierade artikel nedan. Läs den och ni får en ganska fullständig bild av det prekära ekonomiläget på den militära sidan.

 

Om vi skall kalla den obetydliga upprustning som vi upplever som just upprustning, så går den synnerligen trögt. Naturligtvis talar läget ikring oss för snabbare kast.

Vi litar nog alltför mycket på godheten i öst. Samtidigt som vi (i varje fall utrikes-departementet) är starkt rysslandskritiska och hyllar sanktionerna mot Ryssland.
En snabbare och mer realistisk väg att gå är att följa professorn Carl B Hamiltons råd. Han säger (SvD 6.3.2017):
”13 procents ökning av en redan låg statsskuld är mindre farligt än ryska hot mot Sverige och Baltikum”.
Dvs han talar för ett mindre avsteg från det s k finanspolitiska samvetet. Att helt enkelt lösa dilemmat med lån för snabbt täckande av försvarets stora luckor på främst det vapentekniska området.

 

 

 

Försvarsekonomi                                                                                                        Av Per Wahlberg

 

Allmänt

 

För snart två år sedan gjorde regeringspartierna (S och MP) och tre borgerliga partier (M, C och KD) en överenskommelse om försvaret. Denna blev grunden till 2015 års inriktningsbeslut (= försvarsbeslut), som togs av riksdagen. Försvarsbeslutet (FB 15) avser     5-årsperioden 2016 - 2020. F.n. arbetar Försvarsgruppen, d.v.s. de partier som ”står bakom” FB15 bl.a. med frågan om ytterligare ekonomiska tillskott för den tid, som återstår av försvarsbeslutsperioden.

 

Tidigare i år tillsattes en ny Försvarsberedning, som får uppgiften att utarbeta underlaget för kommande försvarsbeslut - FB20 - rörande nästa försvarsbeslutsperiod 2021 – 2025.

 

 

Innevarande försvarsbeslutsperiod (2016 – 2020)

 

Den 28 februari presenterade ÖB Försvarsmaktens budgetförslag till Regeringen. Förslaget avser perioden 2018 -2020, d.v.s. de tre sista åren av den femåriga försvarsbeslutsperiod, som omfattas av inriktningsbeslutet (= försvarsbeslutet) från år 2015.

 

ÖB nämnde bl.a. följande:

Försvarsmakten behöver för perioden 2018 – 2020 ytterligare 6,5 miljarder kronor p.g.a. att ökad dollarkurs och andra fördyringar urholkat Försvarsmaktens köpkraft. Detta tillskott är nödvändigt för att kunna åstadkomma det, som riksdagen beslutat i 2015 års försvarsbeslut. I första hand handlar det i detta fall om materielanskaffning.

 

För att inte försvarsförmågan skall börja nedgå från år 2020, behöver Försvarsmakten ytterligare medel (ännu så länge ett hemligt belopp) för fortsatta satsningar avseende personal (ökning + införande av nytt värnpliktssystem), materiel, övningar m.m.

 

Vidare har det säkerhetspolitiska läget försämrats sedan försvarsbeslutet togs 2015. Detta genererar också ytterligare tillskott.

 

                                                     ---------------------

 

Förbundet för Sveriges Folkförsvar konstaterar att det är tre faktorer, som genererar behovet att under innevarande försvarsbeslutsperiod tillföra ytterligare pengar till försvaret.

 

  • För det första behöver Försvarsmakten ytterligare 6,5 miljarder kr som kompensation för urholkningen av ekonomin. Urholkningen beror på ökad dollarkurs, fördyringar m.m.

  • För det andra behöver Försvarsmakten ytterligare medel (ännu så länge ett hemligt belopp) för att inte försvarsförmågan skall börja nedgå fr.o.m. år 2020. Med utgångspunkt från att Försvarsmakten inför 2015 års försvarsbeslut anmälde ett behov av tillskott, som översteg det av riksdagen beslutade (10,2 miljarder kr för 2016 – 2020) med c:a 10 miljarder kr, bedömer vårt förbund att det för innevarande försvarsbeslutsperiod behövs ytterligare c:a 10 miljarder kr p.g.a. underfinansiering av försvarsbeslutet (FB15).

  • För det tredje behöver Försvarsmakten ytterligare tillskott för att möta det försämrade säkerhetspolitiska läget. Det handlar enligt förbundets uppfattning om en avsevärd förstärkning och en flerårig utvecklingsprocess syftande till fortsatt ökning av vår försvarsförmåga. En del av denna förstärkning behövs redan under innevarande försvarsbeslutsperiod.

     

    Förbundet för Sveriges Folkförsvar anser att de ovan nämnda tre faktorerna föranleder ett sammanlagt behov av c:a 20 miljarder kr för den tid som återstår av försvarsbeslutsperioden. Vid försvarsbeslutsperiodens slut (2020 / 2021) bör Försvarsmaktens årsbudget ligga på c:a 53 miljarder kr. Detta bör då också vara ”ingångsnivån” för nästa försvarsbeslutsperiod till vilken framtida ytterligare försvarssatsningar måste läggas.

                                                            ---------------------

     

    Den 13 mars meddelades att de partier, som står bakom försvarsbeslutet 2015 och som nu ingår i försvarsgruppen (S, MP, M, C och KD), uppnått en överenskommelse att för innevarande år (2017) ge (total-) försvaret ett tillskott på 500 miljoner kr. Av dessa avses c:a 400 miljoner kr gå till Försvarsmakten. Detta belopp kan synas litet i förhållande till de behov, som redovisats ovan. Dock skall då påpekas att tillskottet avser det redan påbörjade året 2017 och att försvarsgruppen fortsätter med frågan om ytterligare tillskott för 2018 -2020. De borgerliga representanterna i beredningen har redan pläderat för avsevärt större tillskott (flera miljarder) 2018 – 2020. Vi får hoppas att detta blir hela försvarsgruppens uppfattning.

     

     

     

     

    Behov – ambition / målbild  resp.  uppgifter - resurser

     

    I försvarsplaneringen förekommer bl.a. följande två processer

    Dels skall ambitionsnivån avseende vår försvarsförmåga och därmed en målbild för hur vårt försvar skall se ut fastställas och dels skall det fastställas hur mycket pengar, som behövs för att uppnå den fastställda ambitionsnivån / målbilden.                                                                                         Ovanstående resonemang i denna artikel har handlat om det senare, d.v.s. om hur mycket en redan fastställd ambitionsnivå / målbild skall kosta.                                                                               Offentlig debatt rörande den först nämnda processen om vilken ambitionsnivå och målbild, som behövs, främst m.h.t. säkerhetspolitiska faktorer, lyser med sin frånvaro och såvitt man kan tolka detta, så är det ingen slump utan ett ”konstitutionellt” krav. ÖB synes vara ”nödd och tvungen” att förklara sig nöjd med tilldelade medel så länge de räcker för att kunna uppnå den i försvarsbeslutet fastställda ambitionen / målbilden. Om det skulle vara så att den fastställda ambitionen / målbilden inte är tillräcklig utifrån militärstrategisk utgångspunkt och t.ex. utgör en framförhandlad kompromiss mellan olika samhällsfunktioner och / eller mellan politiska partier, så får det inte finnas ”visselblåsare” inom systemet (t.ex. Försvars-makten), som slår larm. Så har det inte alltid varit. Tidigare kunde massmedia, då det närmade sig ett försvarsbeslut, redovisa såväl de politiska partiernas som Försvarsmaktens uppfattningar om ambitionsnivå och målbild rörande vårt försvar. Förbundet för Sveriges Folkförsvar anser att svenska folket / valmanskåren, så långt detta inte riskerar nationens säkerhet (t.ex. röjer hemligheter) skall hållas informerad om vad både partier och myndigheter (som t.ex. Försvarsmakten) anser rörande ambitionsnivå och målbild för vårt försvar. Att det är och måste vara riksdagen /regeringen, som sedan bestämmer är en annan sak. ”Ordet måste dock få vara fritt” fram till det beslut fattas.

     

     

    Nästa försvarsbeslutsperiod (2021 – 2025) och framåt

     

    För nästa försvarsbeslutsperiod (2021 – 2025), som skall behandlas av försvarsberedningen, gäller att ökningen av försvarsförmåga måste fortsätta. Årsbudgeten för ”ingångsåret” 2021 förutsätts vara 53 miljarder kr. En utökning av krigsorganisationen, där nya mobiliseringsbara krigsförband läggs till de då uppgraderade stående insats- / krigsförbanden och tillförande av nya förmågor måste följa. Detta innebär fler förband, mer personal (bl.a. reservofficerare och värnpliktiga), ny materiel / fler vapensystem, mer avancerade övningar, högre beredskap och en kontinuerlig fortsatt utvecklingsprocess. Förbundet för Sveriges Folkförsvar bedömer att det för femårsperioden (2021 – 2025) behövs ett tillskott på c:a 65 miljarder kronor och att årsbudgeten fr.o.m. år 2026 bör vara c:a 70 miljarder kr. Under den därpå följande femårsperioden (2026 – 2030) måste försvarsanslaget fortsätta att öka så att det senast år 2030 ligger på c:a 90 miljarder kr.

     

    En försvarsbudget i 90-miljardersklassen motsvarar ungefär 2 % av dagens BNP. Mot bakgrund av President Trumps uttalanden rörande ökade krav på NATO-länderna kan det vara bra för Sverige att komma upp på denna nivå. Det ökar våra möjligheter att gå med i NATO, om riksdagen så skulle välja. Det ökar också våra möjligheter att som alliansfri nation ändå erhålla hjälp utifrån, om det värsta skulle inträffa.

     

     

     

     

     

    Minikrönika mars 2017

    Av Hodder Stjernswärd


    Något som måste sägas innan våren och sommaren bryter in.

    Först; en ökning av försvarsbudgeten med 0,5 miljarder kronor är välkommen, men tyvärr långt ifrån vad försvarsmakten behöver. Därom finns inte längre något att orda. Vad som behövs, hur och när, har behandlats i detta forum tidigare, flera gånger.

     

    Så frågan om Nato. Den har kommit i en ny dager efter det att ÖB, i sitt underlag till regeringen inför nästa försvarsbeslut formulerat sig på ett sätt som kan tolkas som en vilja till Nato-anslutning. Meningarna lyder: ”Osäkerheterna i det internationella systemet gör att inga samarbeten med automatik bör ses som trovärdiga eller stabila. Samarbeten torde i allmänhet vara trovärdiga om de grundar sig på traktatsbundna försvarsförpliktelser”.

     

    Detta är naturligtvis sant och tal i klarspråk. Men ej i regeringens smak. Där är den heliga alliansfriheten lag. På den punkten torde man ej ge vika. Vad som emellertid är huvudsaken, anser i varje fall Förbundet, är inte allianser hit eller dit, utan ett starkt svenskt försvar. Stabiliteten i vårt område bygger på den egna styrkan. Samverkan eller samarbete slår ingen fiende. Vår nuvarande förmåga är på tok för svag. En halv miljards tillskott är välkommet, men får snarare ses som ett politiskt tillskott, en slags viljeyttring av en pressad försvarsminister, i stället för en av behovet påkallad flermiljardersatsning.

     

    Här finns anledning att avslutningsvis redovisa något om vad som sker i vårt närområde, på västsidan:
    Februari i Finland 20 % ökning av värnpliktsstocken, i Lettland en kanadensisk bataljon fr o m i år och beslut att fr o m 2018 uppfylla Natos önskemål om 2% av nationalbudgeten till försvaret, i Litauen en Natobataljon (fr Tyskland) anlände i februari 2017, i Polen anlände i januari 3500 man från USA som förstärkning.

    Efter detta befinner sig mer än 6000 Nato (ej polska)-soldater i Polen.(Time magazine 20.3 2017).<

    (Detta är inte förstasidesstoff i svenska tidningar).

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    FÖRBUNDET FÖR SVERIGES FOLKFÖRSVAR

    Pg-nummer: 49 88 23 – 4

    Hemsida : www.forbundetsverigesfolkforsvar.se

     

    Förbundets styrelse

    Ordförande : Lars-Olof Nilsson Överste, Ordf Försvarsutbildarna i Stockholms län larsolof.k.nilsson@gmail.com

    Vice ordförande : Per Wahlberg Kommendörkapten, f.d. Ordf Officersförbundet pellewahlberg@spray.se

    Övriga : Birgit Nerlander F.d. Styrelseledamot och verksam inom Stockholms bilkår

    Stig Larsson F.d. Generaldirektör (SJ), Reservofficer

    Margaretha Björklund F.d. verksam inom Riksförbundet Sveriges Lottakårer

    Henrik von Vegesack Överste, tidigare chef för Högkvarterets frivilligavdelning

     

    Adjungerad skattmästare : Lars Lundehed

     

     

     

     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppdaterat 2017-03-20
Utskriftsvänlig sida
Provided by Webforum