HemProgramStyrelseLänkarKontaktSökVårdkasenDebatt
Vårdkasen
Vårdkaren 2013 Nr 2
Vårdkasen nr 1 2014
Vårdkasen nr 2 2014
Vårdkasen nr 3 2014
Vårdkasen nr 4 2014
Vårdkasen nr 1 2015
Vårdkasen nr 2 2015
Vårdkasen nr 3 2015
Vårdkasen nr 4 / 5
Vårdkasen nr 1 2016
Vårddkasen nr 2 2016
Vårdkasen nr 3 2016
Vårdkasen nr 4 2016
Vårdkasen nr 4 2016
Vårdkasen nr 5 2016
Vårdkasen nr 1 2017
Vårdkasen nr 2 2017
Vårdkasen nr 3 2017
Vårdkasen nr 4 2017
Inlägg 15 september 2017
Inlägg 25 oktober 2017
Inlägg 8 november 2017
Inlägg 17 november 2017

VÅRDKASEN                                                                                 nr 3 / 2016


MEDLEMSTIDNING FÖR FÖRBUNDET FÖR SVERIGES FOLKFÖRSVAR




Förbundet, som bildades 1999, är partipolitiskt oberoende och dess mål är att stärka det svenska försvaret – speciellt dess förmåga att kunna försvara landet mot väpnade angrepp. Enligt förbundet utgör en stark folklig förankring - främst grundad på värnplikten - en avgörande faktor för att kunna nå detta mål. Förbundet är anslutet som medlemsförbund till Försvarsutbildarna.

Årsmötet genomfört
Förbundets årsmöte genomfördes de 14 april i Militärsällskapets lokaler med 20 närvarande. Det konstaterades bl.a. att medlemsantalet vid årsskiftet var drygt 100 (en liten minskning under 2015). Förbundets ekonomi har under 2015 ytterligare förbättrats främst tack vare ett bidrag från Stiftelsen Wilhelm Friedrichs Institut, gåvor från medlemmarna, höjning av medlemsavgiften (från 100 till 150 kr per person och år) och förhållandet att tryckningen av Vårdkasen nu bekostas av Försvarsutbildarna. Vårdkasen gavs 2015 ut med fem nr och målsättningen är även framgent att komma ut med fem nr per år (tre på våren och två på hösten).
Årsmötesförhandlingarna följdes av ett föredrag av generalmajor Berndt Grundevik, som talade om Försvarsmaktens övningsverksamhet och utvecklingen mot större försvarsmaktsövningar, (inkl. repetitionsövningar) m.m. Samtliga krigsförband övas (genomför KFÖ enligt äldre nomenklarur) de närmaste åren. Därefter vidtog frågestund och debatt.

Medlemsavgiften
Förbundet påminner dem, som ännu ej inbetalt medlemsavgiften för år 2016, att inbetala 150 kr till plusgirokonto 49 88 23-4.


Parkinsons lag
Av Hodder Stjernswärd
En av de viktigaste böcker som skrevs under förra århundradet var Parkinsons lag, författad av C.Northcote Parkinson. Hans kanske viktigaste s k lag är hur sju personer kan fås att utföra arbete för en. Vårt århundrade har bara levt i drygt 16 år och det tycks ändå vara ytterst få som läst eller kommer ihåg Parkinson. Han har skrivit flera böcker, men hans lag, sammanfattad på 127 sidor i den svenska upplagan (utgiven på Albert Bonniers förlag 1958) tycks ha fallit i glömska. Den är lika aktuell idag som vid utgivningstillfället. Jag tillåter mig att påminna Vårdkasens läsekrets om något av vad professor Parkinson vill säga. Först lagen; den kan beskrivas geometrisk med en skiss:



Som synes har vi 7 fyrkanter, illustrerande människor (tjänstemän). Parkinson laborerar med bokstäverna A-G. Jag citerar ur hans bok, sidan 19-20.

När nu C i sin tur klagar över att han har för mycket att göra (och det gör han säkert) kommer A med instämmande från C att förorda att man tillsätter två assistenter åt C. Men han kan därvid undvika interna slitningar endast genom att tillråda att man också ger två assistenter åt D, som har ungefär samma ställning. Sedan man nu lagt sig till med E, F, G och H kan A vara praktiskt taget säker på befordran.
Sju tjänstemän utför nu det arbete som tidigare gjordes av en. Och här träder faktorn nr 2 i funktion. Dessa sju skaffar nämligen varandra så mycket arbete att alla är fullt sysselsatta och A t o m arbetar hårdare än någonsin. En inkommande handling kan råka passera dem alla i tur och ordning. Tjänstemannen E anser att den faller inom ramen för F:s område. Han förelägger C ett utkast till yttrande och C omarbetar det drastiskt innan han hör sig för hos D, som ber G ta hand om det. Men G skall just börja sin semester och lämnar över mappen till H, som gör upp ett P.M., vilket D skriver under och skickar till C, som arbetar om sitt förslag i enlighet med det och lägger fram den nya versionen för A.

Det har visat sig att lagen är tillämpbar på de flesta administrationer och organisationer. Inte minst gäller detta militära sådana. Stor stab, få män eller kvinnor på fältet. Vi har ett rikt befolkat högkvarter, men få människor som gör jobbet på marken. (dvs stridbara soldater eller sjömän). På vissa strategiska platser har vi ingenting alls, som t ex Gotland. Skandal.


Reformerad värnplikt Av Per Wahlberg
Sammanfattning

Förbundet för Sveriges Folkförsvar har sedan 1999 påtalat nödvändigheten av att Försvarsmakten måste ha värnplikt som en viktig komponent i personalförsörjningen. Då handlade det om att behålla och slå vakt om värnplikten. När grundutbildningen av värnpliktiga några år senare avskaffades, övergick inriktningen i stället till att återinföra den i en ny och reformerad tappning. Det handlade, för förbundet, inte om att avskaffa det nyinförda systemet med anställda gruppbefäl, soldater och sjömän utan om att komplettera detta med ett nytt värnpliktssystem. Ett förslag om ett nytt värnpliktssystem framlades från förbundet 2012.
Sedan 2014 har – tack och lov – det börjat hända något i försvarspolitiken, som kan tydas, som att det är möjligt att det förbundet verkat för, kan komma att ske. Införande av repetitionsutbildning av tidigare (dock inte för länge sedan) grundutbildade värnpliktiga har införts och den utbildning, som blivande GSS (anställda gruppbefäl, soldater och sjömän) genomgår har utvecklats från 3 månaders GMU (grundläggande militär utbildning) till en 9 - 12 månaders utbildning (GMU + befattningsutbildning). Denna nya utbildning liknar i mångt och mycket den grundutbildning, som värnpliktiga tidigare erhöll. Till detta skall läggas att regeringen tillsatt en utredare, som skall bl.a. studera de danska och norska systemen (kombination av anställda och värnpliktiga) och lämna förslag i september.

För förbundet föreligger tre motiv för att införa ett värnpliktssystem i reformerat skick :

1. GSS-systemet, som måste finnas kvar (bl.a. av beredskaps- / tillgänglighetsskäl), måste ges bättre stabilitet och motståndskraft (bl.a. mot inverkan från arbetsmarknadskonjunkturen) i vad avser rekrytering och behållande av personal.
2. Möjlighet till tillväxt (uppsättande av fler krigsförband) behövs liksom tillgång till en helt nödvändig personell reserv.
3. Försvarets folkliga förankring (försvarsvilja, försvarsengagemang, rekryteringsvilja, folkligt upplevt delägarskap i försvaret, acceptans för försvarssatsningar, breddad insikt om säkerhetspolitiken och om behovet av ett starkt försvar m.m.) är åtminstone på längre sikt av avgörande betydelse. Till detta bör läggas försvarets demokratiska förankring och värnpliktens betydelse för ökad integration i samhället. Andra världskrigets beredskapstjänstgöring med värnpliktiga från olika samhällsgrupper i vårt avlånga land måste betecknas som en mycket viktig faktor i det dåtida skapandet av ”folkhemmet” – alltså för den dåtida integrationen

Fig 2 : Försvarsmaktens krigsorganisation bör innehålla :
- En stående / rustad krigs- / insatsorganisationdel bemannad med anställd personal och med krigsplacerade värnpliktiga i en personalreserv.
- En mobiliseringsbar (i fred hemförlovad) krigsorganisationdel med värnpliktiga (förutom officerare och specialistofficerare).
- Hemvärnsförband.





















Förbundets förslag innehåller en på ”frivillig värnplikt” (anm 1) anordnad grundutbildning, som leder till krigsplaceringsbarhet och som följs av antingen anställning (främst som GSS) eller krigsplacering som värnpliktig (vid nya mobilserande förband, som reserv till stående / rustade förband eller för anslutning till hemvärnet m.fl.).

Anm 1 : Begreppet ”frivillig värnplikt” utgör i och för sig en motsägelse. Egentligen handlar det om en ”frivillig värntjänst”, där ett kvalificerat uttagningssystem kan välja ut de lämpligaste, som är välmotiverade för detta.


Resurser

Förbundet förutsätter att det, utöver de ytterligare 10,2 miljarder kr, som lades till försvarsbudgeten i 2015 års försvarsbeslut, tillförs ytterligare medel för att säkra ett fullständigt förverkligande av försvarsbeslutet (bottenplatta, utvecklad personalförsörjning, övningar, beredskap, materielsatsningar m.m. ). Redan nu ”flaggas” det ju för att de avsatta medlen riskerar att inte räcka till för det som riksdagen anser nödvändigt. FOI redovisade (SvD 27 april) ett behov av ytterligare c:a 3 miljarder kr per år för kunna leva upp till försvarsbeslutet 2015. Att inte tillföra de medel, som behövs, och ”urholka” det riksdagen beslutat, skulle vara mycket farligt.
Den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen är mycket oroande och den nu påbörjade utvecklingen av vår försvarsförmåga måste således fortsätta – så långt möjligt i snabbare takt – i kommande försvarsbeslutsperioder – sannolikt minst under hela 2020-talet.

Förbundet bedömer och anser, m.h.t. de operativa behoven och de praktiska möjligheterna att effektivt kunna tillgodogöra sig medelstillskott, att Försvarsmaktens anslag (inom ramen för hela totalförsvarets anslag) bör vara c:a 95 miljarder / år (2% av BNP) omkring 2025. Detta kan tyckas vara mycket, men är inte någonting omöjligt om insikt och vilja finns. För några veckor sedan gick det t.ex. mycket snabbt att tillföra 30 miljarder kr ytterligare till migration m.m.

För uppbyggande av försvarsförmågan (inklusive införande av en ny reformerad värnplikt) behövs dessutom mer utbildningsresurser i form av personal / instruktörer, anläggningar (regements- / flottiljetablissement), skolfartyg (inkl stridsfartyg avdelade för ändamålet) utbildningsmateriel m.m.


Volymer

Antalet personer, som årligen enl. förbundets uppfattning skall genomgå grundutbildning, bör vara signifikant fler än det antal, som skall genomgå utbildning (GMU + befattnings-utbildning) för att bli GSS. Sett till tillgången på utbildningsfaciliteter bör det antal grundutbildningsvärnpliktiga, som kunde utbildas 2004, vara ett utgångsvärde.
När instruktörstillgången blivit acceptabel bör, enl. förbundets bedömning, c:a 10.000 personer kunna grundutbildas årligen. När de av dessa, som uttagits till officers- och specialistofficersutbildning och GSS-anställning, räknats bort bör det återstå minst 6.000 personer att årligen krigsplacera som värnpliktiga.


Urval

För urval av dem, som skall grundutbildas som värnpliktiga, oavsett om det handlar om att få fram krigsplaceringsbara värnpliktiga eller blivande anställda (GSS), behövs en funktion liknande det tidigare pliktverket plus nuvarande rekryteringsresurser. En bedömning är att urvalet bör ske i (minst) två steg – preliminär och slutgiltig mönstring. De viktigaste urvarsfaktorerna bör vara :

Kompetens (medicinska, fysiska och psykiska egenskaper, utbildningsbakgrund, kunnighet, färdigheter m.m.)

Motivation (intresse, vilja och engagemang m.m.)

Etik (värdegrund rörande demokrati och mänskliga rättigheter samt insikt och acceptans för bruk av våld på ett folkrättsenligt sätt)

Värnpliktsvägran måste ses som en så låg motivationsfaktor att uttagning ej skall ske. Konsekvensen av detta blir att straffansvar för värnpliktsvägran ej bör finnas. Detta gör att nuvarande frivillighetskrav kan tillgodoses. Det som dock måste tillkomma är mönstrings plikt.
Förbundet bedömer att det är möjligt att ur en årsklass på 90.000 – 110.000 unga män och kvinnor kunna ta ut c:a 10.000 lämpliga och motiverade till grundutbildning.
Struktur

Den föreslagna grundutbildningen bör finnas i två former :

Aspirantutbildning för dem som ansökt om och efter en urvalsprocess (innehållande såväl fullständig mönstring och särskilda tester, som Försvarsmakten reglerar) blivit godkända för utbildning till yrkesofficer (officer / specialistofficer) eller reservofficer (officer / specialist-officer).

Allmän grundutbildning för dem som efter mönstring blivit godkända för att utbildas till krigsplaceringsbarhet för att antingen anställas som GSS eller krigsplaceras som värnpliktiga.

Den som under eller efter den allmänna grundutbildningen söker någon form av officersutbildning, skall ha möjlighet att efter särskilt godkänt test och en individanpassad kompletteringsutbildning kunna ansluta till lämplig ”officerskurs” motsv.

Värnpliktens grundregel om att man är skyldig att ställa upp för landets försvar i händelse av krig eller beredskapstillstånd är alltjämt gällande. Det är bara plikten att genomgå grundutbildning (i dagligt tal värnpliktstjänstgöring i fredstid) som avskaffats. Det betyder att var och en, som genomgått en grundutbildning och uppnått krigsplaceringsbarhet, är skyldig att ställa upp i händelse av inkallelse (motsv. order) vid krig eller beredskapstillstånd. Av detta följer att de, som avslutar GSS-anställning och är yngre än den ålder då värnplikten upphör (f.n. 47 år), bör krigsplaceras som värnpliktiga. De är ju rimligtvis fullt krigsplaceringsbara.

Repetitionsutbildning tillämpas redan idag för att kunna fylla upp vakanta GSS-befattningar med värnpliktiga ur de yngsta årskullarna från det äldre värnpliktssystemet. Även framledes bör repetitionsutbildning tillämpas bl.a. för att upprätthålla och utveckla de värnpliktigas färdigheter och för att kunna genomföra större övningar med såväl stående som mobiliserande krigsförband.

Var den övre gränsen för värnpliktsåldern (f.n. 47 år) skall ligga kan diskuteras. Den bör, när det nya personalförsörjningssystemet med värnpliktiga införts och hunnit verka några år, anpassas till det behov, som då föreligger.
De, som uppnår denna ålder, bör rekryteras till hemvärnet eller till någon form av anslutning till civil totalförsvarsfunktion. Bakgrund som f.d. värnpliktig bör tillvaratas.


Fig 3 :






































Övrig totalförsvarsutbildning

Utöver ovan skisserad grundutbildning anser förbundet att det också bör införas en kortare utbildning (2 – 4 månader) som, dels syftar till att öka den personella redundansen inom totalförsvaret, dels till att allmänt sett öka robustheten i samhället och på individnivå. Att majoriteten av innevånarna på det personliga planet fått lära sig att klara av vardagen (åtminstone under några veckor), även om samhället p.g.a. olika händelser skulle likna 1940 års Sverige, bör vara en målsättning En genomlysning av hemvärnets och de frivilliga (total-) försvarsorganisationerna behov och förutsättningar i detta sammanhang behöver göras.
Försvarsministern och försvarsmakten april 2016
Av Hodder Stjernswärd

Förbundet för Sveriges folkförsvar har då och då bevakat frågan om Gotlands försvar. På en direkt fråga till försvarsministern, under ett föredrag av denne, svarade han att på Gotland skall grupperas en stridsgrupp som bl a skall innehålla ett stridsvagnskompani och ett pansarskyttekompani. Invigningsceremoni sker år 2018. Man förvånas över den sena tidpunkten. Beslutet är ju synnerligen positivt men varför dröja så länge?
Har Gotland saknat betydelse intill dess?
Som jämförelse kan nämnas, såsom tidigare redovisats i dessa spalter, att USA redan för ett år sedan grupperade trupp i Baltikum. Från början var det fråga om några kompanier, nu har styrkan växt till brigader. De eller den beräknas vara på plats i början av nästa år.
Det nämnda föredraget bevakades av vice ordföranden och undertecknad. Jag skall inte försöka redovisa allt som sades, vill blott röra vid några punkter. Först och främst måste sägas att statsrådet gav en tämligen klar och fördomsfri bild av läget.
Även om försvarsbeslutet 2015 innebar en rejäl höjning av försvarsanslaget, har det senare visat sig att ökningen ej var tillräcklig, dvs kostnaderna har ökat åtskilligt över vad som tidigare beräknats.
Försvarsmakten har i början av detta år sänt ut varningssignaler ”Försvarsmakten konstaterar dock att prisförändringar och begränsningar i kapacitet som ligger helt eller delvis utom försvarsmaktens kontroll påverkar planerad förmågetillväxt” (Officerstidningen nr 2/2016).

På frågan om försvarets personalförsörjning (det saknas omkring 7000 soldater och sjömän),(tidningen Vårt försvar nr 1, 2016) svarade försvarsministern att man studerar Danmarks och Norges system med en blandning av militär yrkespersonal och värnpliktiga.
Han anser således att nuvarande system med enbart en yrkesarmé ej uppfyller kraven på antal utbildade soldater och sjömän. Regeringen har tillsatt en utredning som leds av Annika Nordgren Christensen. Hon skall bl a ”undersöka i vad mån dagens system med heltids- resp deltidstjänstgörande soldater kan och bör kompletteras med någon typ av värnplikt”.
Man må säga att detta uttrycks tämligen amatörmässigt. Visst behövs det värnpliktiga, men hur mycket har vi råd med?
Låt mig få sluta med en bön. Måtte icke det amerikanska folket välja en figur som Donald Trump till president. Han vore en fara för hela vår jord. En sådan person, med makt, kan störta världen i krig.

Jihadismen
Av Hodder Stjernswärd

Många människor uttalar sin vrede över belgisk polis och politik mot sk jihadister. Staden Molenbeek har blivit historisk.
Men är det rätt?
Med hjälp av noggranna studier av övervakningskameror och i samverkan med fransk polis har man nu lyckats gripa viktiga ledare för de svåra terrorattentaten i Paris, för ett halvår sedan. Man ser då vad övervakningskameror kan leda fram till. Ganska fantastiskt.
Vad har då detta med Sverige att göra? Jo, i vårt land lär en hel del jihadister gå lösa. 200 till 300 har SÄPO meddelat, förmodligen många fler. De har uppehållstillstånd och är våldsbenägna. De är tänkbara krigare för ISIS. Underligt nog är terrororganisationen ISIS ett dragplåster för en del ungdomar, som inte känner sig hemma i vårt samhälle. ISIS rekryterar sina medlemmar ofta bland småkriminella element.
Övergång till islam är inget problem för dem. Självmordsbombning är däremot tveksamt för vissa, men det finns tillräckligt många aspiranter även för denna bisarra syssla. Internationellt sett är det en stor fara med alla dessa s k jihadister. Deras organisation och nätverk är skickligt uppbyggd och de använder sig av sofistikerade elektroniska metoder.
Världen hålls i spänning, det är det de vill åstadkomma.

Den fria världen har haft framgång i Syrien. Precisionsbombning mot kända terrorister har firat triumfer. Men jihadismen, ”det heliga kriget mot otrogna” fortsätter; jihadister finns snart sagt överallt. Att vinna på en plats, betyder ej att faran är över. Den dyker efter kort tid upp på nya platser. Den pågår oavbrutet. Sverige är inget undantag. Kriget kan gälla oss. En hela folkets beredskap måste byggas upp. Kanske krossas så småningom denna förfärliga farsot. Kanske inte. Vad vet man om framtiden?
Kanske får denna idé grepp om folk och kallas inte alls en farsot. Tvärt om, det kanske blir en tillitsfull filosofi med religiösa förtecken.
Den kristna världen, heter det om Västerlandet. Den Kristna världen? Kristendomen är, enligt min mening, på avskrivning. Det är ganska få själar, jämförelsevis, som idag hänrycks av kristendomen. Desto fler hänrycks av Allah. Eller har jag fel?

Mitt i allt detta pågår en folkvandring. En folkvandring av de som har det sämre till de som har det bättre. Vandring från fattigdom och svält till välstånd. I delar av Afrika och Asien har folks levnadsförhållanden nått så lågt att många av de som kan kan, flyr till bättre lottade länder. Europa är målet för flertalet. Mottagarländerna reagerar olika. På sikt är dock en utjämning på gång. Det kommer att ta flera generationer innan lugnet är återställt.
Frågan är om lugn över huvud taget kan återställas.





















Uppdaterat 2016-05-23
Utskriftsvänlig sida
Provided by Webforum