HemProgramStyrelseLänkarKontaktSökVårdkasenDebatt
Vårdkasen
Vårdkaren 2013 Nr 2
Vårdkasen nr 1 2014
Vårdkasen nr 2 2014
Vårdkasen nr 3 2014
Vårdkasen nr 4 2014
Vårdkasen nr 1 2015
Vårdkasen nr 2 2015
Vårdkasen nr 3 2015
Vårdkasen nr 4 / 5
Vårdkasen nr 1 2016
Vårddkasen nr 2 2016
Vårdkasen nr 3 2016
Vårdkasen nr 4 2016
Vårdkasen nr 5 2016
Vårdkasen nr 1 2017
Vårdkasen nr 2 2017
Vårdkasen nr 3 2017
Vårdkasen nr 4 2017
Inlägg 15 september 2017
Inlägg 25 oktober 2017
Inlägg 8 november 2017
Inlägg 17 november 2017

  






                                                                                                                                                             
VÅRDKASEN              nr 1 / 2014             MEDLEMSTIDNING FÖR                                                                                                     


FÖRBUNDET FÖR SVERIGES FOLKFÖRSVAR

Förbundet är partipolitiskt oberoende och dess mål är att stärka det svenska försvaret – speciellt dess förmåga att kunna försvara landet mot väpnade angrepp. Enligt förbundet utgör en stark folklig förankring - främst grundad på värnplikten - en avgörande faktor för att kunna nå detta mål.

Medlemsavgiften                                                                
Medlemsavgiften är som tidigare 100 kr / år. Medlemmarna uppmanas att senast 2014-03-07 inbetala 2014 års avgift till förbundet på pg 49 88 23-4. Använd gärna bifogat inbetalningskort och glöm ej skriva namn. Förbundet tar vidare tacksamt emot gåvor. Gåvor kan enklast skänkas i samband med inbetalandet av medlemsavgiften (som tillägg till denna).

Årsmöte 2014 - Kallelse                                                                                Förbundets årsmöte genomförs 2014-04-09 (med start kl 1700) på Militärsällskapet, Valhallavägen 104 i Stockholm. Portkod: 1307.

Program/ tidsplan   

Mässlokalen är tillgänglig för samling och kamratlig samvaro från kl 1630. Baren är då öppen.

Kl 1700 – 1745. Årsmötesförhandlingar enl nedanstående dagordning.

Kl 1745 – 1915. Föredrag, frågestund och debatt. Övlt Johan Wiktorin informerar om sin bok Korridoren till Kaliningrad ”. Debattema : ”Sveriges nationella försvarsförmåga – Vad måste göras ? ”                                                                                                                                                        

Kl 1930. Enkel måltid (m/ ”landgång”). Resp deltagare betalar själv i baren för mat och dryck.

Anmälan om deltagande i mötet resp önskan att delta i måltiden görs senast 2014-04-01 till förbundets sekreterare – Birgit Nerlander – tfn : 08-755 04 57.

Pris för ”landgången” :  75 kr    Drycker kan inhandlas i baren till ord. mässpriser.

Dagordning för årsmötet / föreningsstämman

1. Val av ordförande för årsmötet                                                                                                         
2. Val av justeringsmän (två st) vid årsmötet                                                                             
3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysning                                                                                
 
4. Styrelsens årsberättelse                                                                                                               
5. Revisorernas berättelse                                                                                                           
6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen                                                                                       
7. Fastställande av årsavgift för nästkommande verksamhetsår                                                 
8. Val av ordförande                                                                                                                    
9. Val av övriga styrelseledamöter                                                                                                     
10. Val av revisor och suppleant för denne                                                                                    
11. Val av valberedning, som skall bestå av två ledamöter varav en sammankallande                            
12. Av enskilda ledmöter skriftligen inkomna förslag                                                                      
13. Av styrelsen väckta förslag                                                                                                       
14. Övriga ärenden

Vad händer ?

Inlägg av Hodder Stjärnswärd.

Vår värld är en datavärld. Gå på gatan och räkna dem som talar i eller ser på en mobil. De är många.
De är upptagna av att se och höra. Sådan ser världen ut. Det är ingen idé att förfasa sig över den.                                                                                                                      
Människan har blivit beroende av nätet. Hon känner nästan ett tvång att hänga med och veta vad som pågår, antingen det berör henne direkt eller indirekt. Det är en sak, när det bara berör individen, men en annan sak, när hela nationen berörs. Det tycks som, om man skall tro media, att hela USA:s underrättelseväsen är inriktat mot att hålla reda på vad nätet säger och vad hela den elektroniska, säg mobiltrafiken, har att förmedla. Nationen tycks förhäxad av allt det som man kan lyssna av. Det är miljoners miljoner samtal. Konsekvenserna blir politisk oro och förvåning.

Underrättelsetjänst på global nivå är egentligen inget nytt. Denna massavlyssning är däremot något nytt. Man frågar sig då varthän är vi på väg? Vad har detta för säkerhetspolitiska konsekvenser? USA är ett öppet samhälle. Ingenting blir i längden hemligt. Allt öppnar sig förr eller senare. USA:s massövervakning har gått överstyr. Vad som uppdagas har som resultat att presidenten framstår som en svag ledare och att Europas regeringar blir än mer misstänksamma. Ett annat resultat är att Ryssland tar hem spelpotten. Denna stat blir inte bara starkare fysiskt utan även psykiskt.

Elektronisk krigföring är egentligen inget nytt, men vi har att vänta oss cyberattacker av ett helt annat och mer omfattande slag i framtiden.                                                               
Svaghet på det konventionella planet medför också svaghet på det teletekniska. Vår beredskap inom FRA-sfären är till föga hjälp om handgripligare metoder används mot oss. Vad som behövs just nu är synliga maktmedel i Östersöområdet med svensk flagg. Vi är, om sanningen skall fram, erbarmligt svaga både på marken och till sjöss. Om vi har någon stolthet kvar och anser den nationella integriteten d.v.s. friheten något värd, måste vi radikalt se om vårt hus bättre. De påslag på försvarsbudgeten (1,4 miljarder kr under 4 år) som utlovats är naturligtvis på långt när ej tillräckliga. Det borde väl höga vederbörande inom Försvarsmakten ha anmält. Där behövs en förstärkning av minst det tredubbla slaget.

Hut går hem

Inlägg av Jan von Konow

Svenska språket äger en rik flora av vältaliga och uttrycksfulla ordspråk och talesätt – anpassningsbara till de flesta situationer i livet. Dit hör uttrycket hut går hem. Därmed avses (för att citera ur Pelle Holms ”Bevingade ord”, 1964) en beteckning för att utropet ”hut!” får återvända till upphovsmannen, d.v.s. att den, som hutar åt någon, själv blir åthutad.

Sakkunskapens utövare i svensk försvarsledning har i åratal – i likhet med den romerske senatorn Cato d.ä:s envishet – hävdat att värnplikten är en otidsenlig idé, som måste avskaffas. Även om man inte direkt verbalt åthutat dem som reagerat mot detta påstående, har man med tydlighet och bornerad överlägsenhet låtit förstå, att den egna uppfattningen är den enda som gäller. Hur starka argument, som än må ha förts fram, har dessa avvisats. Eftersom ledande politiker bestämt sig för att tycka detsamma, har varje form av meningsutbyte varit gagnlös. Målet uppnåddes när man på våren 2009 med tre (3) riksdagsrösters övervikt kunde besluta att lägga ned värnplikten. Visserligen hette det då att värnplikten inte alls skulle avskaffas – den skall bara ”vara vilande”. En sådan lek med orden gör det hela enbart löjeväckande : i realiteten är värnplikten borta.

Man kan ställa sig frågan hur vi kan ha hamnat i ett läge, där den mest centrala försvarsresursen röstas bort (med smalast tänkbara marginal), utan föregående analys och utvärdering, utan beaktande av framtida konsekvenser – bara med tryckningar på voteringsknappar ? En starkt bidragande orsak – kanske rentav den mest avgörande – är den form av tänkande, som med början i 1990-talet utvecklats inom Försvarsmakten.

I snart femton år har vi i vårt förbund, bl.a. genom vår tidning ”Vårdkasen” – ihärdigt och outtröttligt likt en annan Cato – pläderat och argumenterat för sådant, som nu så smått börjar citeras t.o.m. av politiska makthavare. Tydligen har inte våra tankar och propåer varit felaktiga och urmodiga ! När t.o.m. redan två partiledare gjort helt om och erkänt sina feltänk i fråga om värnpliktens avskaffande – då måste en återgång till verkligheten inte te sig utopisk.

Således har i dessa yttersta dagar, i januari 2014, saker och ting inträffat, som visar att verkligheten – den hårda och kompromisslösa verkligheten – tycks ha hunnit ikapp alla flummiga försvarstänkare (både i och utan uniform), alla perspektivlösa försvarsfilosofer och alla tvärsäkra försvarsexperter. Hut går hem – så enkelt är det !

Inför den årliga Folk- och Försvars-konferensen i Sälen innehöll Svenska Dagbladet (11 januari) en intervju med ÖB, general Sverker Göranson. Det mest intressanta i den läsningen är inte vad ÖB berättar (det känner de flesta redan till) utan det mest intressanta är vad han inte säger : icke med ett enda ord berör han roten till det onda, nämligen att värnplikten tagits bort. Just därför finns inte utbildat folk att lita till för mer än en vecka.

Vår nuvarande försvarsmaktsimitation försöker uppehålla skenet av att ”vara någonting” annat än en kuliss. Tillståndet är till icke ringa del självförvållat. Samtidigt skall man komma ihåg att en regering (oavsett partifärg) aldrig utser en ÖB, som man inte är säker på blir ett lydigt redskap – välanpassad och tystlåten. Att vederbörande därmed lägger krokben för sitt eget fögderi blir en följd av spelets regler.

I intervjun konstaterar ÖB att riksdagen slagit fast att hela Sverige skall försvaras ( i och för sig en självklarhet som knappt behöver uttalas). ÖB kommenterar : ”Vi skall försvara hela Sverige, men vi kan inte försvara hela ytan på samma gång”. Sedan kommer hans slutfacit : ”Den insatsorganisation som vi nu med god fart (!!) är på väg att bygga är en rimlig försvarsmakt för att svara upp mot de krav och de beskrivningar av omvärlden som gjorts”.

Man tror sig höra ett aprilskämt ! Det skulle vara ett konststycke av astronomiska mått att framgångsrikt genomföra denna strategi med de åtta ”manöverbataljoner” som ”den rimliga försvarsmakten” tror sig kunna disponera – om ett antal år.

Innan den stora ödeläggelsen av Försvarsmakten genomfördes, var en sådan styrkenumerär vad ett enda brigadproducerande arméregemente kunde sätta upp inom tre-fyra dygn - detta tack vare tillgången till utbildade reserver. Då kunde man verkligen tala i termer om att ”försvara hela Sverige”! ÖB måste inse att det han påstår om vår försvarskapacitet bara hör hemma i fablernas värld.

Överbefälhavare Sverker Göranson ! Gör svenska folket den stora tjänsten att för ansvariga politiker tala om – ärligt och raktpå sak – att vår försvarsmakts s.k. bemanningssystem har havererat och blivit ett stort misslyckande. En redan i utgångsläget underdimensionerad numerär har ytterligare reducerats på grund av bristande rekrytering i förening med ständiga avhopp. Inga utbildade reserver finns – inte ens för dem som kommer att vara borta efter en vecka. Därför : glöm prestigen, kasta loss från skråtänkandet – det är nu enda vägen till räddning – ÅTERINFÖR VÄRNPLIKTEN !

Sälen i januari 2014

Inlägg av Hodder Stjärnswärd.

Folk och Försvars årliga konferens, strax efter nyår, har gått av stapeln. Det är inte vårt förbunds sak att i detalj nagelfara allt som där framkommit. Vad som följer nedan är blott några kommentarer. Först som sist skall konstateras att för första gången på flera år har försvarsfrågan satts under tämligen intensiv granskning och försvarsförmågan har befunnits alltför låg. T.o.m. Vänsterpartiet – Torbjörn Bjärlund enl Svenska Dagbladet 15/1 – ansåg att nuvarande 41 miljarder per år är för lite.                                                                                            Vad förbundet främst vill kommentera är, naturligt nog, vad försvarets främste representant, d.v.s. försvarsministern har att säga. Hon besteg podiet den 14 januari. Inte överraskande tog hon då ordet reform i sin mun. Hur mycket har vi inte fått höra om denna reform. Men man är inte, som åhörare, riktigt säker på vad hon menar. Är det övergången till yrkesförsvar hon avser? I så fall är det ingen reform att skryta med. Den reformen har skapat ett snabbt krympande försvar. Den har blivit dyrare än man beräknat, rekryteringen har blivit sämre (för många avhopp; deltidstjänstgöringen ett misslyckande). Säkerligen tvingas man i en framtid att återgå till ett begränsat värnpliktssystem, möjligen som komplettering till yrkesmodellen. Enström säger : ”Vi måste vara beredda att utveckla och justera de beslut som tagits” (SvD 15/1 2014 sid 12). Så kan man också förklara ett misslyckande. Med tre rösters övervikt togs beslutet att gå från värnpliktsförsvar till yrkesförsvar – en i sanning illa genomtänkt och panikartat genomförd reform.                                                                                                
Den liksom den våldsamma krympningen av försvaret har också lett till att svenska folket tappat förtroende för försvarspolitiken. I januari har Myndigheten för sammhällsskydd och beredskap (MSB) publicerat en opinionsmätning som säger att en majoritet av svenska folket, 52 %, har litet eller mycket litet förtroende för försvarspolitiken.

Med reform kanske också menas att den mycket omtalade insatsorganisationen skall användas för rikets försvar och endast, i ringare mån, i Afghanistan m.fl. länder. Det är ju snarare en tillnyktring än en reform. Allt sedan militärupprustning börjat i Ryssland för flera år sedan, har röster höjts för att förstärka vårt inrikes försvar. Sent skall syndaren vakna. Nu har det blivit en reform.                                                                                                                         
Flera länder, men kanske främst Finland och Norge, har uttryckt oro över vårt svaga försvar och vår starkt begränsade beredskap. Kanske anses det som reform att uppsatta krigsförband måste repetitionsövas.                                                                                                               
Finske presidenten Sauli Niinistö var närvarande vid konferensen. Man måste ge regeringen Reinfeldt beröm för att man fått dit en så betydelsefull gäst. Niinistö var naturligtvis försiktig med att kritisera svenskarna. Det räckte med hans intresse, närvaro och kloka ord om eget försvar. Det sker nog ej i vår tid ett finskt övergivande av värnpliktssystemet. Närvaron till stormakten Ryssland känns tydlig. I Sverige tycks den närvaron fjärran liksom nöd-vändigheten av försvarets folkförankring.

Sittande regering föreslår 1,4 miljarder under 4 år som tillägg till försvarsbudgeten. Med de stora brister som uppenbarats de senaste åren är detta på intet sätt tillräckligt. Det får den tidigare avhoppade försvarsministern Mikael Odenberg att utropa : ”Det är så uppenbart att jag fått rätt så det är pinsamt” (Dagens Industri jan 2014).

Viljan hos huvuddelen av konferensdeltagarna att stärka försvaret blev efterhand tydlig. Få se vad försvarsberedningen kommer fram till i slutet av mars. Vare nog sagt, som avslutning, att behovet av ett svenskt försvar, som verkar i Sverige och byggs ut till att vara om inte starkt så i varje fall avskräckande, har accepterats av flertalet konferensdeltagare.                                
Och må det tilläggas. Låt oss slippa ordet reformer i militära sammanhang eller i varje fall felanvändning av ordet. Uppenbarligen har svenska folket tröttnat på skönmålningen.

Reflexioner efter Sälenkonferensen

Inlägg av Per Wahlberg.

Folk och Försvar har nyligen avslutat sin konferens i Sälen och vid månadsskiftet mars-april får vi förhoppningsvis ta del av försvarsberedningens rapport. För dem, som på TV följt sändningarna från konferensen i Sälen, har det kanske börjat väckas förhoppningar att försvarsberedningen kommer fram till en brytpunkt och föreslår betydelsefulla förbättringar av vårt försvar och särskilt dess förmåga att kunna försvara Sverige.

Vad är då de viktigaste intrycken från konferensen ?

1. Det verkar numera råda en bred politisk enighet om att det är försvaret av Sverige som skall vara utgångspunkt för vilket försvar vi skall ha. Den viktigaste uppgiften för Försvarsmakten får således åter också vara den dimensionerande uppgiften.

2. Nuvarande personalförsörjning fungerar inte. Något måste göras och förändringsidéer har presenterats. Någon form av värnplikt (krigsplacering av dem som har adekvat utbildning) och återupptagning av reservofficersutbildning har nämnts.

3. En majoritet av svenska folket har lågt (inget) förtroende för den nu förda försvarspolitiken och det är betydligt fler som vill stärka försvaret än som vill göra motsatsen.

Förhoppningsvis tar försvarsberedningen till sig av detta. Det måste då handla, såväl om satsningar på att bygga färdigt den beslutade stående insatsorganisationen och åtgärda materiella funktionsbrister, som om satsningar – bl.a reformering av personalförsörjningen – på att bygga upp en organisation med nya mobiliserande förband, som tillsammans med den stående insatsorganisationen och hemvärnet kan utgöra en krigsorganisation värd namnet. 

                                                  ----------------------------------

Personalförsörjningen måste innehålla värnpliktiga och reformerandet (införandet av värnplikt) bör inledas med att alla med en adekvat militär kompetens / utbildning (f.d anställda, värnpliktiga från äldre system m.fl.), som är ”rimligt färsk”, krigsplaceras i nytillkommande mobiliserande förband samt att reservofficersutbildning återupptas. Därefter bör en ny grundutbildning syftande till krigsplaceringsbarhet organiseras. Denna bör ersätta nuvarande GMU (grundläggande militär ubildning) och utgöra rekryteringsbas för såväl anställda soldater och sjömän som för krigsplacerade värnpliktiga. I takt med att antalet utbildade och krigsplaceringsbara värnpliktiga ökar bör systemet med de tillfällighetsvis tjänstgörande anställda soldaterna och sjömännen avvecklas. De kontinuerligt tjänstgörande bör behållas och antalet kanske (m.h.t. beredskapsbehov) t.o.m. ökas något.

 Krigsorganisationsprincip enl. förbundets förslag ”Vårt nya försvar” :


     Stående / redan i fred  rustade                                            Mobiliseringsbara

     INSATS / KRIGSFÖRBAND                                            Huvuddelen: Värnpliktig personal

     Anställd personal alla kategoriet                                         Reservofficerare

                               Nationella skyddsstyrkor främst i form av HEMVÄRN

                                                   ------------------------------

Från såväl stats- som försvarsministern framhålls att vi har ett bra försvar etc. Man kan då fråga sig vad som menas. Om budskapet är, att våra fåtaliga existerande insatsförband (givet att man bortser från personalvakanser och materiella funktionsluckor) håller en hög nivå, så är budskapet korrekt.

Den fråga, som bör ställas är : ”Vilken operativ förmåga har Försvarsmakten ?”   Ett ärligt svar blir då tvådelat :  

”Försvarsmakten har förmåga att hålla en begränsad förbandsmassa insatt i internationella fredsfrämjande insatser och de förband, som hittills satts in har haft god operativ förmåga att lösa sina uppgifter”.

”Försvarsmakten har en rudimentär operativ förmåga (”enveckasförsvaret” i ett begränsat område) att kunna försvara Sverige mot väpnade angrepp och en begränsad förmåga att kunna hävda Sveriges integritet”.                                                                                                                                                       

                                                  ---------------------------------

Mot bakgrund av framförda åsikter om att mer prioritera andra säkerhetspolitiska satsningar (t.ex fredskårer inom EU) än militära, förtjänar det att påpekas att summan av alla tänkbara hot inte är konstant. Vårt budgetsystem och processen med avvägningar mellan olika behov verkar dock ha haft en påverkan, så att många ändå tror så. Om miljö-/klimathoten liksom cyberhot, terroristhot, pandemihot etc ökar, betyder detta inte att militära hot minskar. Det är sannolikt t.o.m. så att flera av de ”icke-militära hoten” indirekt kan öka risken för ”militära hot”.

Vårt förbund har som tidigare nämnts i Vårdkasen (dec 2012) översänt en skrivelse – ”Vårt nya försvar” - till ledamöterna i försvarsutskottet, regeringen och försvarsberedningen. Denna skrivelse, som finns på förbundets hemsida, redovisar förbundets uppfattning och förbundets förslag till åtgärder. En from förhoppning, som inte är helt ogrundad (m.h.t. vad som framkommit från Sälen-konferensen), är att något av det förbundet framfört har hamnat i ”god jord”.

De frivilliga försvarsorganisationerna

En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Inlägg av Thomas Eckered, Försvarsutbildarna

Frivillighetens samhällsbetydelse

Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en viktig position i samhället. De har bidragit till demokratiutvecklingen samt till att bygga upp det stora sociala kapital vi har i det svenska samhället idag. En självständig och oberoende ideell sektor är en garant för demokrati och mångfald i vårt samhälle. Forskning visar att ideella bidrar med insatser till ett värde av åtskilliga miljarder per år. Engagemanget är betydelsefullt och gör skillnad.

 

De organisationer vi representerar omfattas av förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Vi är självständiga, ideella, partipolitiskt och religiöst obundna och fristående i förhållande till myndigheterna. Var för sig attraherar vi olika grupper i samhället. Tillsammans har vi stor bredd och mångfald. Vi informerar, rekryterar och utbildar frivilliga för militära och civila uppdrag. Vi erbjuder en kraft med över 400 000 medlemmar som valt att frivilligt göra en insats och som genom strukturerad ledning och utbildning bidrar till samhällets totala krisberedskap. Organisationerna är långt mer än en personalförsörjningsresurs. De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar med ett engagemang och en kunskap som är betydelsefull och kostnadseffektiv för hela samhället.

 

Det förs ofta ett både teoretiskt och filosofiskt resonemang om folkförankring och dess betydelse men det saknas en politisk tydlighet i vad som ska folkförankras, betydelsen av den och sättet att göra det på. Folkförankring bygger på kunskap och förståelse för samhällets behov vid kriser och krig och är betydligt större än att informera om statsmakternas beslut.

De frivilliga försvarsorganisationerna får en allt viktigare roll för folkförankringen.

Den svenska säkerhetspolitiken är en del av samhällets samlade resurser för att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet. Förutom militära hot har 27 allvarliga risker och hot som kan skapa allvarliga störningar i vårt moderna samhälle identifierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Exempel på sådana risker är störningar i elförsörjning, elektroniska kommunikationer, transporter och livsmedelsförsörjning. Många av dessa är sådana som inte kan mötas med militära medel, men där en civil-militär samverkan är nödvändig. De frivilliga försvarsorganisationerna är fortsatt beredda att ta sitt ansvar för samhällets förmåga att möta dessa hot.

 

- Försvarsberedningen bör framhålla de frivilliga försvarsorganisationernas breda kunskap och kompetens, engagemang och förmåga att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till såväl Försvarsmakten som samhällets krisberedskap och civilt försvar.

- Försvarsberedningen bör verka för att långsiktigt säkerställa de frivilliga försvarsorganisationernas ekonomiska möjlighet att genomföra utbildning och övning för att kunna bidra till samhällets krishantering och insatser vid höjd beredskap.

- Försvarsberedningen bör verka för att säkerställa de frivilliga försvarsorganisationernas fortsatta betydelse och ökad medverkan för folkförankringen.

Ungdomsverksamhetens betydelse

Intresset och förståelsen för frågor som rör säkerhets-, och försvarspolitik, fred, demokrati och mänskliga rättigheter är inte helt självklara hos dagens yngre generationer. Här har de frivilliga försvarsorganisationerna en stor betydelse för att ge information och föra diskussion om landets krisberedskap och säkerhets- och försvarspolitik.

 

Ungdomar är en av våra viktigaste målgrupper. Genom vår ungdomsverksamhet börjar vi tidigt att etablera och bygga relationer med och mellan ungdomar. Genom delaktighet i våra organisationer ges ungdomar möjligheten att vara en del av föreningslivets samvaro och demokratiprocesser. Ungdomsverksamheten skapar delaktighet och insikt om viktiga samhällsfunktioner vilket bidrar till en positiv social utveckling av vårt samhälle. Genom vår verksamhet involverar vi fler befolkningsgrupper till att engagera sig i samhällets försvars- och krisberedskap. Våra ungdomsutbildningar ger ringar på vattnet.

 

Det är strategiskt och etiskt viktigt att särskilja ungdomsverksamhet riktad till ungdomar under 18 år från den rekrytering till soldater som görs av personal till Försvarsmakten och som är 18 år och äldre. Men genom den kvalitativa ungdomsutbildning som erbjuds i de frivilliga försvarsorganisationerna läggs samtidigt grunden till en bild av Försvarsmakten som en viktig del av det svenska samhället och som en möjlig arbetsgivare.

- Försvarsberedningen bör framhålla betydelsen av de frivilliga försvarsorganisationernas ungdomsverksamhet för fortsatt folkförankring och ge organisationerna ett ökat ansvar för och ekonomiska förutsättningar att engagera ungdomar.

De frivilliga försvarsorganisationernas insatser för kompetensförsörjning till Försvarsmakten

Hemvärnet har fått en allt större nationell betydelse medan övriga delen av Försvarsmakten i stor utsträckning fortfarande förknippas med utlandsinsatser. Värnplikten har tidigare försörjt Försvarsmakten med personal. Nu byggs organisationen helt på frivillig rekrytering. Detta har ändrat förutsättningarna att engagera och rekrytera.

De frivilliga bidrar med viktig kompetens och är kostnadseffektiva. Organisationerna har lång erfarenhet av att samla, organisera och utbilda enskilda, ideella krafter för Försvarsmakten och för arbete i samhällets krisberedskap. Vi är utbildade, övade och har förmåga att kunna agera i kris och krig.

Uppdragen inom det militära försvaret till de frivilliga försvarsorganisationerna är i huvudsak begränsat till Hemvärnets behov. Dagens avtalsbefattningar är ca       5 600 av Hemvärnets numerär på 22 000, men är i dagsläget inte fullt bemannade. Ett gemensamt arbete måste komma till stånd mellan de frivilliga försvarsorganisationerna och Försvarsmakten för att nå målet. För den övriga insatsorganisationen om ca 28 000 finns enbart heltids- och deltidstjänstgörande personal. Med befattningar för de frivilliga försvarsorganisationerna kan en breddad kompetens erbjudas.

De frivilliga försvarsorganisationerna rekryterar och utbildar egna frivilliga instruktörer som nyttjas både av de frivilliga försvarsorganisationerna och Försvarsmakten. Detta ger Försvarsmakten ett mervärde. Genom att också nyttja tidigare anställdas och veteraners kompetens tillvaratas även denna resurs. Genom de frivilliga försvarsorganisationerna behåller medlemmarna sin kompetens och förmåga att kunna ingå i olika typer av befattningar inom Försvarsmaktens insatsorganisation och för att kunna medverka vid internationella insatser samt delta i samhällets krisberedskap.

 

- Försvarsberedningen bör precisera de frivilliga försvarsorganisationernas betydelse för personalförsörjningen inte bara genom Hemvärnet utan också inom Försvarsmakten i övrigt.

- Försvarsberedningen bör uppmärksamma att de frivilliga försvarsorganisationerna kan fylla en viktig funktion för vidmakthållande av kompetensen hos de deltidsanställda.

 

De frivilliga försvarsorganisationernas insatser i samhällets krishantering

Generell krishanteringsförmåga förutsätter ett tydligt definierat ansvar på alla nivåer i samhället; för individer och hushåll, för politiska organ, myndigheter och för det civila samhället och dess företag och organisationer. Medvetna, informerade och förberedda medborgare är grunden för samhällets styrka. Olika myndigheter har olika ansvar och mycket kan klaras ut genom samverkan dem emellan. Men i början av en kris är det alltid den enskildes förmåga att klara sig själv som är grundläggande.

Medborgarna behöver kunskaper om hur samhällets krishanteringssystem är uppbyggt och fungerar vid olika typer av kriser. De behöver även kännedom om individens eget ansvar i förhållande till samhällets samt kunskap om hur den enskilde kan ta detta ansvar och även åta sig ett större engagemang i samhällets krishanteringssystem och enskildas självskydd. Här spelar de frivilliga försvarsorganisationerna en viktig roll i att utbilda allmänheten men även att utbilda och öva frivilliga för insatser i krisberedskapen för att skapa uthållighet i krisberedskapssystemet.

Om behoven inom det militära försvaret till stora delar är definierat så kvarstår fortfarande stora utmaningar i att definiera behoven av resurser och förmågor inom samhällets krisberedskap. Behov av frivilliga förstärkningsresurser inom kommunal, regional och central beredskap behöver preciseras. Om exempelvis alla kommuner och landsting skulle inrätta frivilliga resursgrupper (FRG) som bemannas av en rad frivilliga försvarsorganisationer skulle antalet medlemmar i grupperna behöva öka från cirka 2 000 idag till 12 000 - 15 000 medlemmar, samt resurser för utbildning och övningar dimensioneras därefter.

Under höjd beredskap ställs krav på ett nytt civilt försvar där de frivilliga försvarsorganisationerna kan medverka i uppbyggnaden.

 

- Försvarsberedningen bör definiera samhällets generella krishanteringsförmåga på ett tydligt sätt som inte bara omfattar myndigheternas ansvar utan också enskilda medborgares egenansvar samt folkförankringens betydelse.

- Försvarsberedningen bör ta fram beslutsunderlag för regeringen för en tydlig precisering av mål för samhällets krisberedskap och de frivilliga försvarsorganisationernas förväntade roll i krishanteringen.

- Försvarsberedningen bör framhålla att de frivilliga försvarsorganisationerna kan spela en viktig roll i uppbyggnaden av ett nytt civilt försvar.

 

FÖRBUNDET FÖR SVERIGES FOLKFÖRSVAR

Adress :  Birgit Nerlander    
Gautiodsvägen 2                                                                                   
182 62 DJURSHOLM

Telefon: 08-755 04 57

Pg-nummer: 49 88 23 – 4

Hemsida :   www.forbundetsverigesfolkforsvar.se

 

 

 

Uppdaterat 2014-08-31
Utskriftsvänlig sida
Provided by Webforum